Världens finanser påverkar

Ett hett ämne den senaste tiden inom ekonomi och finans är utan tvekan Greklands finanskris som många medier och debattörer flitigt uppdaterat oss om – men frågan är: vad har detta för inverkan på modern ekonomi?

tomma fickor konkurs fattigAtt Greklands finanskris påverkar omvärlden är det inget snack om, men som tur är ska krisen inte ha en betydande inverkan på just Sverige och vår ekonomi. Vad som dock är ett orosmoln för vårt land är istället den kinesiska aktiemarknaden vars bubbla kan påverka hela världens ekonomi om den skulle kollapsa. Till exempel skriver Dagens Nyheter om hur de kinesiska myndigheterna nu sätter in alla resurser för att hejda den senaste tidens kursfall på Shanghaibörsen, men att osäkerheten om framtiden fortfarande kvarstår. Skulle detta ske kommer börsfallet att likna hur det var när It-bubblan sprack omkring år 2000 eller Lehmankraschen år 2008, och tittar man på Greklands kris kan man likna den vid Sveriges bank- och fastighetskrasch som skedde i början på 1990-talet, skriver man också i samma artikel. Så även om Greklandkrisen kanske inte direkt påverkar oss har den i alla fall stor inverkan på Grekland själv, speciellt nu som man röstat ja till att ge ytterligare stödpaket från omvälden och IMF:

”Strax efter klockan 01, svensk tid, avslutades omröstningen och det stod då klart att ja-sidan hade vunnit. Slutresultatet blev att 229 ledamöter röstade för, 64 röstade emot emot, medan sex ledamöter avstod.” skriver Sveriges Radio.

Men hur började Greklandkrisen egentligen?

Krisen i Grekland är egentligen allt annat än oväntad vilket man läser vad SVT skriver i sin artikel ”Greklandkrisen för nybörjare”. Där står bland annat att fröet till finanskrisen såddes redan under 1980-talet då grekiska regeringen kraftigt expanderade den offentliga sektorn för att höja levnadsstandarden utan att ha råd till detta. Och senare kom snöbollseffekt av att man fick försämrad internationell konkurrenskraft i och med inträdandet i EMU-samarbetet vilket ledde till såväl arbetslöshet som minskade skatteinkomster och växande budgetunderskott. Sedan när den internationella finanskrisen drabbade världen blev finansmakterna runt om mer försiktiga i utlånande av pengar och EU-länder som införde euron ställdes därmed inför hårda budgetkrav – och tillslut var Grekland det land som inte kunde betala tillbaka. Klicka här för att läsa hela artikeln hos SVT.se.